Svenskarna försöker sig på Poltava än en gång

Jag har blivit motarbetad av bloggen. Den vill radera allt jag skriver vilket jag tycker är synd. Jag gör ett nytt försök. Som rubriken antyder har Sverige representerats i Poltava än en gång, denna gång i form av Hannas fysiska närvaro och Bo Kasper playback. Bo Kaspers Orkester därför att det börjats dansa swing på Kievs bästa swingskola. Bo Kaspers visor är lagom långsamma att lära sig swing till så för vår nybörjargrupp är det perfekt. Det är kul att höra små svenska visor i en skolgympasal i Kiev. Läraren är oerhört pedagogisk och allt pekar på att vi alla snart kommer kunna skina på den öppna scenen i Marinskijparken på söndagkvällarna. Folkrörelse!

Blev med kort varsel medbjuden att spendera helgen i en datja i Poltavaregionen, i byn Bojkivska. Vägen dit gick snabbt, och graden av korruption i detta samhälle gick en ej förbi.

Blå/vita snitslar var upphängda i träden nästan längs hela vägen, Regionspartiets reklamkampanj. Mina medresenärer exemplifierade kortsiktigheten som präglar det ukrainska samhället: ”Man ser till att snitslarna hänger i vartenda träd inför valet, men jag slår vad om att ingen kommer att bry sig om att ta bort dem efteråt. Det kostar ju pengar.”

Längs vägen stannade vi och köpte tomater, päron, färsk basilika, koriander, persilja, äpplen, potatis, rödbetor, ägg… för några ynka gryvnas men med smak av den gudomliga jorden, med smak av en tid som flytt? Jag upplever mycket sällan dessa smaker.

Lever köptes det också. Efter att den hade tillagats i tre timmar på söndagförmiddagen åt jag en bit. Det var en besvikelse för kocken. Kocken var inte en babuschka som lever för att truga på folk mat, kocken var en ung hipp reklamsnubbe. Jag blev förvånad. Hur kan man utgå ifrån att folk gillar lever? Mycket intressant.

Ukraine is alive!